Femte dagen

Femte dagen, Mandag

Det luktar alltid brandrok har, vilket gor mig lite illa till mods om kvallarna nar jag skall forsoka sova på den dar stenharda saken som hotellet kallar sang. Anledningen till de olfaktoriska intrycken ar forstas pittoresk. Alla hus far sin varme fran ved har.






Alla utom puben som tjanstgor som pizzeria forstas. Det ar den dar nere till vanster, med den gula pelikanen eller vad det nu ar som logotyp. Men det gor inget, for pizzorna dar ar typ forproducerade, frysta anrattningar med polarkakekonsistens och ett halvt kilo ost pa, som de bara slanger in i ugnen en kvart. Smaken... ligger utanfor mitt ordforrad, och jag tror arligt talat inte att en vedeldad pizzaugn hade hjalpt mig att fanga upplevelsen i ord.


Jag sjalv hade langbyxor pa mig; det var inte sa varmt som det ser ut.


Idag fragade jag en av spa-damerna om det fanns nagra romerska lamningar fran antiken har i trakterna. Hon svarade att romarna aldrig var har. Det kan jag relatera till. De var nog har, men de drog helt sakert vidare sa fort de kunde. Pa den tiden fanns det inte ens badhus att spendera tiden pa har. Men jag skall inte klaga. Det ar naturskont och kliniskt befriat fran stök och brak. En cykel hade forstas varit ett trevligt fardmedel att se sig omkring ifran. Men det finns naturligtvis ingen cykelbutik har. Det ar helt logiskt dock. Farbror Maslow sager - garna en cykelbutik, men forst en rejal mathandel. Alltsa en som saljer nagot mer an sprit, cola och bröd. I den ordningen.